Jag vänder mig om och känner hur dåligt min kropp mår, min rygg är krökt, jag sover i en soffa. Det tar några sekunder innan jag förstår att jag är i Barbariket. Vi drack vin, kollade på när en hjälte sköt en bensinladdad pil rakt i käftarna på den enda hanen så att den exploderade (drakarnas herravälde kunde äntligen ta slut), och förstod inte logiken i den där kaffereklamen.
Vi kollar kartan och bestämmer oss för ett av blocken, dit åker vi. Det tog som vanligt lite tid att hitta bland skogsvägar, skördare och sjöar, men snart rullar vi ut på den lilla vändplatsen och ett jätteblock ligger och vilar mitt på hygget. Då säger Sammy; Men det här blocket har jag varit vid innan, det har Olle visat mig. Jag säger då; jag har hittade själv på kartan och jag hittade hit själv. Jag sätter ner min fot som Christofer Columbus och säger; Det är mitt block! Mohahaha! Olle Wehlin är bara en simpel indian och jag tar vad jag vill ha.
Vad fanns på blocket då? Jo, ungefär 3-4 underbara projekt. Jag och Sammy la ner halva dagen på att försöka oss på projekt nummer 1. Det består av 7-8 flytt på en kanske 10 graders överhängande vägg, underbart. Det var kanske lite varmt idag men de första 6 flytten blev gjorda, sen vart vi lite perplexa av hur svårt det va och vi kan inte mer än att träna och fantisera om betan tills nästa gång.
Nu blir det lite simpel socialisering på stan och imon blir det lite nya rundor i skogarna för att se vad vi kan hitta.
Jimmy
3 comments:
hej, jag är en tjej som säger hej. tycker det är lite dåligt med kommentarer.
en gång när jag var liten hittade jag en stensamling. den kallas nu mera fontainbleau. as fett. sen är det folk som claimat att de har hittat de. Olle, du har mitt medhåll och känslorna du nu bär är delade.
Vad ska det här betyda tjej. Jag trodde att det var du och jag? Jag har ju tilldelat dig Fontainebleau en gång i tiden, vad är det här?
här krävs inga kommentarer. här krävs rallarsvingar och vassa armbågar.
Post a Comment