Nåyeah - Tokerud

Om Thailand har blivit ett populärt tillhåll för svenska barnfamiljer under de senaste åren så kan man definitivt kröna Norge (Oslo) till kung över det land som lockar svenska arbetande ungdomar till sig med löften om överflöd med lägenheter, välbetalda arbeten och, för oss singelkillar, norska skönheter med dialekter som får en att smälta (synd bara att man knappt förstår ett ord av vad de säger efter några öl… Pinsamma situationer uppstår lätt när man enfaldigt nickar och svarar “ja” och skrattar en smula åt vad de än säger). Själv har jag nu befunnit mig i detta fjord-välsignade land i ungefär två månader nu. Jobbar på ett boklager där ordet “monotont” står skrivet i pannan på vartenda arbetande själ och där alla flyr in i sina egna världar med hjälp av en I-pod och dålig sömn för att överleva tristessen. De förmodade lättillgängliga lägenheterna har vi, som fyra killar med utseende som med lätthet skrämmer iväg de räddhågsna uthyrarna, inte sett röken utav och till vårt egna stora förtret så kraschar vi oss redan bosatta vänner. De tre första veckorna sov jag på golvet som ledde till att min kropp fick den simulerande känslan utav att ha hängt fastbunden och upphängd i ett trädd utklädd till åsna med skrikande barn runtomkring mig som upplevde deras bästa piñata-fest någonsin.
Husmanskost är svindyrt i Norge (precis som allt annat) och den dagliga förtäringen utav sjukliga mängder tonfisk har givit mig något slags omvänt fantomsyndrom där det inte är saknaden utav någon avhuggen kroppsdel som spökar utan saknaden utav gälar som jag aldrig haft.


Just fasen… Klätterblogg var det.


Jag har dessvärre inte hunnit med att besöka flertalet bouldercrags här i Oslo utan har mest hållit mig till området vid namn Tokerud som bjuder på uppemot 150 problem. Tokerud kan man säga är en lång klippa med överhängande, och till och från, ganska höga problem. I och med att det nästan bara är kraftigt överhängande problem så tror jag inte att Tokerud passar så jättebra för nybörjare men det finns problem mellan 3:or till 8:or. Det som jag finner ganska ovanligt med Tokerud är att de flesta problem ligger runt 7-registret trots dess överhäng. Hittar man så överhängande områden i Sverige så brukar det knappt finnas grepp att ta sig ens nära kanten. Klippan består utav lite mjukare granit (tror det är granit i alla fall. Skitsamma. Poängen är i alla fall att man kan klättra flera dagar i rad utan att huden ser ut som efter tio minuter i Kjugekull. Helt förstörd.) Området är ganska lättillgängligt och enklaste sättet att ta sig dit är förmodligen att hoppa på tunnelbanetåg nummer 5 mot Vestli inne i Oslo och hoppa av vid slutstation. Det finn en helt värdelös vägbeskrivning till klipporna på http://www.bouldering.no/ och rekommenderas starkt om man vill åka ut till Vestli för att leta klippor utan att hitta något speciellt. Jag hade turen att stöta på krokryggade människor med madrasser på ryggarna som gladeligen beskrev vägen för mig.
Här nedanför följer en kass film där jag skickar “Mathias Rust lander på Tokerud”. Problemet är filmat med en vanlig gammal digitalkamera och läggs upp mestadels för att föda mitt enorma ego. Regnet hade nyligen sköljt över klippan och var ännu en gång på intåg då jag snabbt torkade upp greppen och skickade ouppvärmd och stressade varpå min nu förstörda vänsterbiceps uppstod.


Mer uppvärmning åt folket.