Bouldertävling och Västervik

Först och främst vill jag skriva en rad om vår lilla klättertävling vi hade på Klätterhallen i Norrköping nu i helgen. Det va en liten smygtävling i totalboulderformat med en ännu mindre final för spänningens skull. Love Edling som helt klart är starkare än vad somliga tror gick in och vann mot Erik Carlsson i en sista sekunden byggd super-final! Bland tejerna var det den gamla vanliga matchen mellan tvillingarna. Madde vann pågrund av ett lite bättre kvalresultat. Mest nöjd är jag över den grymma stämningen vi lyckades skapa nere på hallen både på tävlingen och sedan efter på festen. Det är skönt att se hur många sköna människor det finns. Jag tror det är först idag jag faktiskt känner mig riktigt utvilad efter helgen.

foto: Emese Tot

Som mitt förra inlägg antyder var jag nere i Västervik förra veckan med Sammy. Vi var på Marstrand och skulle försöka klättra "Prophecy, 8A". Det gick ganska fort att lösa sekvenserna, till och med att få flytten att kännas relativt säkra ett och ett. Det blev inget sänd men jag kände mig ganska säker på att det skulle gå fort och enkelt nästa gång vi kom dit.

foto: Emese Tot

Igår kom vi dit och jag kände mig helt klart mycket piggare än sist. Självsäker och kanske lite för avslappnad värmde jag upp på flytten, det kändes som jag hade kunnat göra dem om och om igen hur många gånger som helst. När jag kände mig ok varm började jag köra från start igen men fick lite problem med en korsning i början. Efter att ha kommit ihåg hur jag skulle göra det började jag falla på cruxet, precis som förra veckan. Jag kunde inte förstå, det kändes ju så bra när jag klev på och så jobbigt är det inte att klättra in i det. Efter ett tag förstod jag att dem negativa tankarna tagit över, och har dem det, vet jag att jag har sjukt svårt att komma ifrån det. "Det kommer inte gå", "jag borde ju göra det här" "det är ju inte ens svårt" "vad håller jag på med". Helvete vad hjärnan kan fucka till det ibland. Jag som ibland tycker jag är så duktig på att komma på hur jag ska göra för att klättra ett problem glömmer lika fort bort att faktiskt ändra tankesätt från "tänk, tänk, tänk" till "gör, gör, gör".
Jag får se om jag väntar ett tag med att åka tillbaka, jag vet att jag kan göra det utan större problem om jag bara slutar mindfucka mig själv.

foto: Emese Tot

Däremot är det skönt å se att nån är på G. Sammy är i grym form och klättrade "Den vita lejoninan, 8A+" och "Primitive, 7C".