Olika platser, samma utsikt. Snö, hörlurar, skinka, snowracer, berusning, sylt, tomteluvor, kyla och taxiresor. Ångesten är lika jobbig här som där. Jag vill klättra, inte inomhus. Jag vill klättra, inte på plast. Enda sättet att ta sig fram just nu är att aldrig gå upp på riktigt när du vaknar på morgonen. Lyssna på musik, podsändningar och kolla på film. Jag säger till mig själv att det är lugnt, det går snart. Det gör det inte.
1 comment:
Du borde göra som vi, ta och gör dej några trägrepp och efter några veckor inser nog varför detta är den renaste formen av klättring, och varför vi i lund slutat med allt annat. Och utomhusklättring ter sej blott som ett enklare tidsfördriv.
Och sen när du väl masar dej ut med förlängda kvastar och eldkastare osv är du krimpstarkare än någonsin tidigare(fast utan att krimpa).
Post a Comment