.jpg)
Direkt traskar vi ner till "första stenen" och tänker varma upp lite. Vi ger oss på en lite halvkrabbig mantling och jag fixar den efter några tries. Ååå, en sittstart och givetvis måste man ju prova. Medans Sebbe finjusterar detaljerna krabbar jag med en lösning på sittstarten. Efter att jag har slagit i knät 4 gånger (har i skrivande stund ASont) och sebbe skrapat magen lite löser sig allt och båda tickar, sen vi lunkar vidare i våra fördomfria kroppar.
Framme vid grottan har Sebbe hatat mig en stund, han liksom bar liksom paddan och jag var vägvisare och det slutade med kaos i granriset efter att jag tagit fel väg liksom. Men han älskar mig igen!!!!!
´
Sen börjar allt regna och vi gör inte så mycket mer, en ganska avslagen klätterdag med brist på entusiasm och vi hittade inte riktigt "the force"
No comments:
Post a Comment