Så smiddes det förvirrat bra planer i de Småländska skogarna. En resa till en skog utöver det vanliga. Kjugekull. Som så många gånger förr är man otroligt laddad när man rullar upp på parkeringen. Och ut stiger Axel med far, Dan, Sebbe och Jag. Vi var ju lite små skrajsna för regn och utsvävningarna var ju inte helt utan grund och det började dugga vid första stenen. Men med lite tur var det både det första och sista för dagen.
Eftersom Axel och hans pappa aldrig varit i Kjuge innan kände vi ett ansvar att visa så mycket vi kunde av skogen och klassikerna vi hann med. Efter att ha kört på lite lättare problem kom helt plötsligt bort till "Ferdinand", en annan klassiker bland barr och löv. Axel verkade riktigt sugen, jag är lite nja. Vi lägger upp lite paddor och han börjar köra lite efter några försök utan jätteframgång hittar vi en ny beta och helt plötsligt ser allt mycket ljusare ut, han tar den lilla crimpen där uppe och skickar efter sidotaget. Nu blir jag laddad när jag ser att han närmar sig och snörar mina dojjor. I början har jag problem med starten för jag når inte flaket, men det löser sig med lite finess. Det gör också movet upp till den lilla crimpen efter några push. Vid detta laget har Axel skickat efter sidotaget och efter toppjuggen och satt problemet (bilderna på http://mrdan.blogg.se). Jag kommer dock aldrig längre än crimpen idag och laddar istället inför nästa tripp.
Det har varit en riktigt fin dag i boulder meccat Kjugekull i Skåne. Och det dröjer nog inte långt till man frustar och stånkar på stenen där nere igen. Thats all folks....
Sebbo på "RockJock"
No comments:
Post a Comment